Den som tar offentliga uppdrag – som offentlig försvarare, målsägandebiträde, offentligt biträde eller rättshjälpsbiträde – får sin ersättning prövad av domstolen eller myndigheten. Utgångspunkten för den prövningen är timkostnadsnormen. Den ändras varje år, och den som missar ändringen fakturerar fel från första januari.

Vad är timkostnadsnormen?

Timkostnadsnormen fastställs av regeringen i förordningen (2009:1237) om timkostnadsnorm inom rättshjälpsområdet. För 2026 är normen 1 626 kronor per timme exklusive mervärdesskatt, en höjning från 1 586 kronor 2025. Med 25 procents moms blir det 2 032,50 kronor per timme.

Normen är inte ett timpris du själv väljer, utan det belopp som ersättningen för arbete bestäms utifrån. Den gäller för rättshjälpsbiträden enligt rättshjälpslagen och – genom hänvisningar dit – även för offentliga försvarare, målsägandebiträden och offentliga biträden.

Vad ersättningen omfattar

Ersättningen ska vara skälig och avse det arbete, den tidsspillan och de utlägg som uppdraget har krävt. De tre delarna redovisas och prövas var för sig:

• Arbete – det juridiska arbetet i uppdraget: genomgång av handlingar, klientmöten, inlagor, förberedelser och förhandling. Ersätts med tillämpning av timkostnadsnormen.

• Tidsspillan – tid som går åt utan att arbete kan utföras, till exempel resor till häkte eller domstol och väntetid. Ersätts enligt Domstolsverkets föreskrifter med ett lägre timbelopp än normen.

• Utlägg – faktiska kostnader som resor, kopior och tolk, styrkta med kvitton.

När domstolen kan avvika från normen

Normen är en utgångspunkt, inte ett tak. Ersättningen kan bestämmas både högre och lägre när det finns skäl, med hänsyn till hur skickligt och omsorgsfullt uppdraget har utförts, den tid det har tagit och omständigheterna i övrigt. Den som vill ha mer än normen behöver motivera det konkret – ett komplext mål med omfattande bevisning är ett argument, en allmän hänvisning till byråns ordinarie timpris är det inte.

Lika viktigt är skälighetsprövningen av tiden. Domstolen frågar inte bara vad du har gjort, utan om det behövdes. Tid för administration, som att boka möten eller sköta byråns egna rutiner, ersätts normalt inte. Inte heller dubbelarbete när två jurister deltar i samma moment utan att det motiveras.

Taxorna i brottmål

För många vanliga uppdrag som offentlig försvarare finns taxor som Domstolsverket fastställer utifrån normen. Taxan ersätter då den detaljerade tidredovisningen, och ersättningen bestäms efter hur lång huvudförhandlingen var. Taxan kan frångås när den inte ger skälig ersättning, men då behöver du lämna en kostnadsräkning som visar varför – och den behöver vara specificerad på samma sätt som i ett mål utan taxa.

Rättshjälpens timgräns

I rättshjälpsärenden finns som huvudregel en gräns på 100 timmar för biträdets arbete. Behövs mer tid krävs ett särskilt beslut om utökning, och det bör begäras i god tid – inte när timmarna redan är förbrukade. Följ därför den upparbetade tiden löpande i stora ärenden.

Så slipper du fel vid årsskiftet

• Uppdatera timpriset för offentliga uppdrag när den nya normen beslutas, och se till att ändringen slår igenom i alla pågående ärenden som ska faktureras enligt normen.

• Registrera tid löpande med en beskrivning som går att förstå i efterhand. »Genomgång av förundersökningsprotokoll, 412 sidor« håller vid en prövning; »arbete i ärendet« gör det inte.

• Håll isär arbete och tidsspillan redan när tiden registreras. Det är mycket svårare att dela upp en post i efterhand.

• Spara kvitton direkt på ärendet, så att utläggen kan styrkas när kostnadsräkningen ges in.

I Jurisma

I Jurisma registreras tid och utlägg i kategorier som arvode, tidsspillan och utlägg, var och en med eget timpris och egen momssats. När ersättningen ska begäras kan fakturan ställas till domstolen eller myndigheten som mottagare, med en specifikation som byggs direkt från tidsposterna. Läs mer om tidrapportering och fakturering, eller i vår genomgång av kostnadsräkningar till domstol.