Att kontrollera jäv innan ett uppdrag antas är något varje advokat vet att man ska göra. Men regelverket säger förvånansvärt lite om hur kontrollen ska gå till. Det är advokatens sak att se till att den är tillräcklig – och att kunna visa det om frågan kommer.

Vad reglerna säger

En advokat ska iaktta god advokatsed enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken. Vad det innebär för intressekonflikter framgår av punkt 3.2 i Vägledande regler om god advokatsed. Huvudregeln är att en advokat inte får anta ett uppdrag om det föreligger en intressekonflikt eller en beaktansvärd risk för en sådan, och att advokaten ska frånträda ett uppdrag om en intressekonflikt uppstår under arbetet.

En intressekonflikt föreligger bland annat om advokaten biträder eller tidigare har biträtt motparten i saken, har en annan klient med motstridiga intressen i samma eller en närliggande sak, eller om det finns risk att kunskap som omfattas av tystnadsplikten kan få betydelse i saken. Även ett tidigare uppdrag för motparten i en annan sak kan innebära en intressekonflikt.

Det är byrån som är jävig

Bedömningen görs i praktiken för hela byrån, inte bara för den advokat som tar uppdraget. Att den handläggande advokaten aldrig har träffat motparten hjälper inte om en kollega företrädde motparten för tre år sedan. Därför räcker det inte att fråga runt på kontoret – kontrollen måste göras mot byråns samlade historik.

Vad kontrollen behöver täcka

• Alla parter, inte bara klienten. Motparter, medparter, ställföreträdare och närstående. I bolagsärenden även koncernbolag och företrädare.

• Hela historiken. Avslutade och arkiverade ärenden – också sådana som har importerats från ett tidigare system.

• Stavningsvarianter. »Andersson Bygg AB« och »Anderssons Byggnads AB« kan vara samma bolag. Sökningen behöver hitta likheter, inte bara exakta träffar.

• Identitetsnummer. Person- och organisationsnummer är säkrare än namn och bör användas när de finns.

• Rätt tidpunkt. Innan uppdraget antas – och igen när nya parter tillkommer under ärendets gång.

Tidigare klient som motpart

Att företräda någon mot en tidigare klient är ett av de känsligaste fallen. Även när uppdragen gäller olika saker kan advokaten ha fått kännedom om den tidigare klientens förhållanden, förhållningssätt och svagheter – kunskap som omfattas av tystnadsplikten och som kan få betydelse i den nya saken. Det är därför en situation där en byrå bör ha en tydlig och försiktig linje, inte en bedömning som görs på känn i varje enskilt fall.

Dokumentationen är halva kontrollen

Om ett jävsklagomål kommer till Advokatsamfundet om tre år räcker det inte att minnas att kontrollen gjordes. Spara för varje kontroll:

• vad som söktes – namn och identitetsnummer,

• vilka träffar som kom upp,

• din bedömning av varje träff och varför uppdraget ändå kunde antas,

• vem som gjorde kontrollen och när.

En kontroll utan dokumenterad bedömning är i efterhand svår att skilja från en kontroll som aldrig gjordes.

Så vet du att det räcker

En enkel prövning: skulle en kollega som inte känner ärendet kunna läsa din dokumentation och förstå varför uppdraget antogs? Och skulle kontrollen ha hittat motparten om hen förekommit under ett annat namn, i ett avslutat ärende från fem år sedan? Om svaret är ja på båda har du en kontroll som håller.

I Jurisma

I Jurisma körs jävskontrollen automatiskt när ett ärende skapas och kan inte stängas av. Klienter, medparter, motparter och närstående söks mot byråns hela historik, inklusive avslutade och importerade ärenden, med namnlikhetssökning. En nuvarande eller tidigare klient kan inte registreras som motpart utan att kontrollen stoppar det. Varje träff får ett ställningstagande, och rapporten kan sparas som PDF i akten. Läs mer om jävskontrollen eller ta del av vår checklista för jävsrutiner.